liibee

Detta kan vara det värsta jag varit med om i hela mitt liv. Kan inte ens förklara.

Jag låg på operationsbordet i en timme. Fick 7 sprutor aka 13 stick i käften. Sen skar de upp i vänstra- och högra nederkäken och vänstra övrekäken och började slita och borra sönder tänderna. Visdomstanden i den högra överkäken var framme lite, så den drog de ut på bara någon minut, resten tog lite längre tid. Sen sydde de ihop och jag fick fara. 
Eftersom det är adrenalin i bedövningssprutorna så var jag rätt crazy direkt efter och rätt borta om jag ska vara ärlig. Var nog lite chockad också. 
Svullnaden var mindre än vad jag trodde, däremot kändes det som att käften hängde, men det syntes inte.
Jag mådde rätt bra faktiskt.
Sen började helvetet. Bedövningssprutorna håller i ungefär en timme och det är såklart efter de slutat värka som smärtorna börjar. 

Fyfan säger jag bara. Tänk er en fruktansvärd tandvärk... gånger 50. Det gjorde ondare än någonting annat jag varit med om. Jag grät hela vägen hem från Luleå till Piteå non stop. Det rann enormt mycket blod över hela tröjan och byxorna och jag kunde inte hejda det. Jag kunde varken spotta eller svälja på grund av smärtorna så blodet samlades i munnen tills det rann över. 

Vi var hemma kring fem men det är inte förrän nu jag har kunnat hantera smärtorna eller ens kunnat svälja.

Så jävla sjukt. Det känns som att hela vägen hem och från det att jag var hemma tills jag fick ta smärtstillande är någonting jag drömt. Det var som att jag var i en bubbla. 


Längtar redan till käkoperationen.


Detta inlägg är inte ens värt en bild.